Det nya livet

Jag har ju glömt bort mitt barn

jag har alldeles glömt bort det

Det var det att mormor såg till det

Och nu är mormor borta

Det hade jag glömt

Hur kunde jag glömma

Hela natten

har det fått ligga ensamt

i sin lilla korg

Det blev ljust

och ingen kom till barnet

Det har fått ligga ensamt

blött och bajsigt

Med magen värkande av hunger

har det fått ligga där och skrika

Jag rycker till mig nyckeln

störtar dit

Det är alldeles tyst därinne

Alldeles tyst

Vad har -

Det ligger inte i bädden!

Jo!

Det har vräkt sig åt sidan

Det ligger bredvid madrassen

på sidan ligger det

utmattat av övergivenhet

Blårött i ansiktet

av övergivet skrikande

Det har en gammal mörkblå trenchcoat på sej

huvudet har fallit framåt

luggen har ramlat ner i ansiktet

            

                                        Ingrid Sjöstrand

Nytt liv

Uttömd

ligger din kropp

och bävar

för barnmorskans händer

som pressar dej

på moderkakan

Då lägger de till dej

det nya

med eget personnummer

Det nya

som andas själv

Säg ingenting

Det behöver du inte

Tänk ingenting

Vad skulle du tänka

Uttömda

ligger ni

Känner ingenting

Ingenting är

utom detta

som ännu är

allt

                        Ingrid Sjöstrand

Det blåser en sol systror

Vinden

åker

på sin blåa cykel

över ängarna

åker vinden

på sin blåa cykel

Vart ska vinden?

Ingenstans

Vem har vinden sällskap med?

Ingen Ingen

Vad är meningen 

med vindens färd?

Att åka på den blåa cykeln

över ängarna

                            Ingrid Sjöstrand

Livet

Livet

är ändå inte 

att klara sej

sköta sitt jobb

betala sin skatt

hålla ordning i lådorna

Livet är inte

att uppehålla livet

att betrakta det

att utforma det

att förändra det

Livet är inte 

solen på huden

doften av jord

andsträckets vingpuls

mörtens blixt under ytan

hallonets svalka mot gommen

Livet är häpnad

över att leva

hoppet 

att leva imorgon

Livet är yrsel

och drabbande under

ruset i körtlarna

kniven i hjärtat

smärtan av det som förloras

och ska förloras

längtan till det som man känt

till det som man inte känt

minnet av upplevt

och inte tillräckligt upplevt

möten

med någon man känner igen

med någon man aldrig ska känna

drömmen

om samhörighet

gnistor av drömmen

mot sinnenas plån

                                    Ingrid Sjöstrand

Elda

Elda under din vrede

med maktens nyheter

Dämpa inte din smärta

över livet 

som stjäls ifrån oss

Trösta inte din sorg

över världen

som våldtas

inför våra ögon

Elda under din vrede

                        Ingrid Sjöstrand

Spring

Vi springer hela dagarna omkring

ensamma

tillsammans

och samlar

plockar i skogen

rotar i kontejnrar

stjäl på rivningstomter

sliter loss

släpar hem

hela dagarna

springer vi omkring

ensamma 

tillsammans

och samlar

byggnadsmaterial

till vårt liv

i nattens drömmar

                    Ingrid Sjöstrand

Äldreboende

 När syster har gått

och han som delar ut gröten

och hon som tar ut blommorna

då åker Anna i sin rullstol

över till Greta i sängen mitt emot

och så sjunger de 

Björkens hemlighet

Hjärtats saga

Uti dalen och

Vid Roines strand

Anna ser

Gretas små blåa ögon lysa 

som sommarsjöar

Greta ser

inte så bra

Anna hör 

med ena örat sången

som den lät en gång

med det andra hör hon

deras spruckna 

åttiårsröster

Greta hör

inte alls

                        Ingrid Sjöstrand

min pappa, i åtta delar

1
Rester av din kropp är kvar i mig
Din kropp andas i mig, skrattar och gråter i mig
Askan, benmjölet, tänderna och dammet i krukan
av lera är kvar i mig
Din frånvaro, dina krig är kvar i mig
Din tyngd, din vrede, din värme och din kärlek
är kvar i mig


Claes Andersson

Söndag för alltid

Tätt ligger vi tätt
Tätt säger vi
Hur tätt
Enorma trummor
Gitarrer och skrik
Trängs i vinylen
Så tätt
Långt borta
Bakom kullar och moln
Bakom membran
Sjunger klockor
Och det är söndag
Där är söndag
I vinylen
De sjunger inte för er multnade
De sjunger för oss andedräktsstinna
Oroliga något mindre döda


Mattias Alkberg

till en ny mänska

Hej det här är alltså världen
Hon där med ansiktet och brösten är din mor
Jag med odugliga bröst är din far
Där springer din bror som tycker du är så
rolig "att man måste skratta"
Nu tillhör du en kärnfamilj alltså
Du skall få tillräckligt med mat
Vi skall hålla dig i famnen så ofta vi orkar
Vi skall sätta plåster på dina små sår och
sjunga visor för dig så du somnar
Alla de gamla sagorna skall vi berätta för dig
Vi skall riktigt skämma bort dig
När du sedan blir stor
skall vi fråga dig om du minns
hur mycket vi älskade dig


Claes Andersson

Paniken släpper?

Nära och överallt
som starkt snöfall i motljus
är frågorna här
Häftigt som hagel
slår svaren ner
Jag försöker tänka på alla
nu levande mänskor
samtidigt
Då framträder ditt ansikte
du, som inte är mig närmare
än jag kan tåla


Claes Andersson

En känsla

Vredens vingar berör mig.
Fjäderlätt stryker de över mina kotor,
nuddar min kind,
raserar allt tålamod.

Into the woods

When we had to run from the war
my sister woke me up.
I heard the woman from next door
speaking to my mother.
"Take my baby, keep him safe", she said.
My father brought the cow, for milk.
Through the woods we wandered,
but it was cold and hardly any grass.
The baby died last night, too fatigue to cry.

Lev

Leva är att utföra en rad sysslor.
Sysselsätta sig.
Paralyserad
röra sig framåt,
som av yttre påverkan,
inte inre styrka.
Stum
motta ömhet,
trött ge kärlek.
Våga uppskatta de vackra ögonblicken.
Det är livet.

Dragon´s breath

Girls like you
were born
to tame dragons,
to fight in wars,
to lead armies.

Girls like you
were created
to swallow darkness,
to quell monters,
to destroy obscurity.

Girls like you
were given life,
to bring tempests
and hail gales,
unto their enemies.

Don´t let a king
or a prince
or a fairytale
tell you you are smaller than that
or who you are meant to be.

                        Nikita Gill

Kära barn

Var hos mig. Förbli min glädje.
Se vårens ljus med mig och
känn den ljumma vinden smeka dig.
Finn kraft i mig. Finn styrka i livet.
Skönj allvaret, men lev i lyckorus.
Jag tror på dig. Jag älskar dig.

Google föreslår att det är ångest eller corona

Det tynger i bröstet, som ohostad hosta,
som osoven nattsömn och ogråten gråt,
det molar och trycker, som obotad sjuka,
som osjungen glädje och ospelad låt

Så ge mig en läkning, en blund och en lycka att låta,
en glädje att sjunga mig fri
så tyngden från förut ska lämna en håla
att fylla med fjäderlätt lust inuti



Ann-Kristin Åklint

An ode to fearless women

                                                I think your bones
                                 were made in an elsewhere place
                                      
                                         How else does one explain
                           this inconceivable strength that makes you.
                             
                               The way you look into danger´s mouth
                                        and see no cemetery or death.
                                    
                                        Instead, carve your name into
                                          its teeth with a switchblade,
                                          defeat it so effortlessly and
                                      throw your head back and laugh.
                                       
                                            Paradox girl, mighty woman,
                                    you are the thing that terrifies them.
                         Both monster and maiden, both cure and poison,
                          all of these things, and at the same time human.
                          
                            Defined by no man, you are your own story,
                   blazing through the world, turning history into herstory.

                                 And when they dare to tell you about
                                          all the things you cannot be,
                                             you smile and tell them,
                       "I am both war and woman and you cannot stop me"


                                                                                  Nikita Gill

Progress

Our work should equip the next generation of women
to outdo us in every field
this is the legacy we´ll leave behind

                   
                                      Rupi Kaur